Category Archives: IKT, lärande och utveckling

Pusselbitar

14 tips: Boosta din LinkedIn profil nu

Illustration by DaVinciS.

Med över 250 miljoner medlemmar från hela världen är LinkedIn det största yrkesnätverket på dagens marknad. Med LinkedIn kan du bygga ditt personliga varumärke och visa arbetsmarknaden vem du är, vad du kan och vad du vill. Som Neil Schaffer (2013a) uttrycker: “Your LinkedIn Profile is about helping you get found”.

Det handlar om att presentera sig och bygga sin profil, sitt CV, vilket man gör genom att förknippa sin profil och sina kompetenser med de nyckelord som man vill associeras med. Nyckelord spelar därför en stor roll, beroende på hur man vill exponera sitt varumärke menar Schaffer (2013a). Vid få kontakter som ny användare, är det via nyckelord som andra hittar dig!

“Keywords really do matter: One of the case studies in my Maximizing LinkedIn for Sales and Social Media Marketing book was about a gentleman who generated 50% of his annual revenue because he was the only person who came up in a search result living in a certain country working in a certain industry who utilized a certain keyword”.  – Neil Schaffer, 2013a.

 

Medan Facebook handlar om den privata vardagen, rör LinkedIn sig om det professionella arbetslivet. Statusuppdateringar tycks idag vara en trend för vår tid och kultur, vare sig det sker via Twitter, Instagram eller Facebook, och givetvis är LinkedIn inget undantag, men just därför bör man vara uppmärksam och aktsam rörande vad man väljer att publicera och vart – beroende på vilken man vill lägga ut om sig själv.

 

Målmedveten. Varsam. Professionell. Pitcha.
Går det att boosta sin karriär och sitt nätverk på LinkedIn? JA!

1. Bryt ner syfte och mål
Definiera vad du vill få ut av LinkedIn. Vem du vill visa att du är, vad du vill satsa på. Definiera vilka du vill nå ut till.

2. Keywords.
Då var det här med keywords. Sättet som du hittas på. Schaffer (2013a) menar att sökmotorn på LinkedIn fungerar på samma sätt som Googles: ingen vet hur den fungerar exakt och den ger olika utslag från gång till gång. Men inte desto mindre bör man ignorera nyckelordens väsentliga funktion.

* Sök på de nyckelord som du vill associeras med och titta på vad och vilka som dyker upp. Är det forfarande ett nyckelord som du vill förknippas med? Använd!
* Besök någon som du skulle vilja ha kontakt med. Hur har han eller hon gjort? Vilka nyckelord omsluts han/hon av? Härma!

3. Status
Detta ger andra möjligheten att se vad du tänker på, vad du kan och vad du vill. Att ha som vana att delge inspirerande och tankfulla idéer och citat med relevanta nyheter ger upp upphov till diskussion, och är ett utmärkt sätt att skapa nya kontakter – men var noga med vilka publiceringar som du vill skall presentera dig!

4. En professionell bild av dig själv
Din bild representerar dig och ditt företag använd därför en professionell bild. Här finns en intressant studie om bilder och CTR (click-through rate), vilket är vad jag kommer att fokusera närmare på i mitt nästa blogginlägg. Denna post är publicerad av Curys Shephard (2012).

Använd ditt riktiga namn. Det finns andra sätt att sticka ut; närmare bestämt genom det som Business2Community (2013) och Itamar Orgad (2013) kallar “rich media”.

Som Schaffer (2013a) uttrycker: “Embrace the visual” och utnyttja de funktioner som “rich media” erbjuder. Detta kan, förutom din webbplats fungera som din portfolio! Här kan du inkludera fotografier och videoproduktioner, och du kan också publicera arbeten från Slideshare och Prezi. Bob Geller (2012) för en mycket intressant diskussion i sitt inlägg om möjligheter med visuella element. Kolla in det här!

So. Rich media or what?

5. Skräddarsy din URL

Du har möjligheten att ändra din URL så att du är enkelt att hittas. Är det inte professionellare och simplare att ha exempelvis: http://se.linkedin.com/in/lindajacobsson2013
än http://se.linkedin.com/pub/linda-jacobsson/76/4a4/b5b ?

6. Upplys om din lokalisering

Genom att ange vart du eller ditt företag är beläget hamnar du högre ett sökresultat om den som letar söker efter någon i ditt område. Det gör dig också mer attraktiv på marknaden eftersom du anses vara “lokal”.

7. En spektakulär titel är viktigt
I samband med sökningar efter dig och din profil finns det ett stycke som vi kan kalla huvudrubrik. Platsen där många väljer att skriva sin titel. Denna rad tillåter 110 tecken så det är inte nödvändigt att skriva vad du arbetar som. Däremot bör du klargöra hur du kan hjälpa andra – dem ska bli intresserade av dig och vilja veta mera!

8. En imponerande sammanfattning
Här kan du utnyttja “rich media”. Författa din portfolio!

Om din titel hade för avsikt att locka besökare är sammanfattningen till för att bekräfta det du påstår där. Schaffer (2013a) menar att du är måste “close the deal”. Dem som besöker din profil skall bli sålda på det varumärke du är och vilja initiera kontakt.

9. Bemästra dina talanger
Stapla dina kompetenser. Detta blir också nyckelord, det vill säga ett sätt för andra att hitta dig. Schaffer (2013b) visar intressanta sätt på hur man kan utnyttja “Skills” i LinkedIn.

10. Bygg en trovärdighet genom rekommendationer
Genom referensers kommentarer om dig kan andra få ytterligare en bild av dig. Om man inte har rekommendationer handlar det om att ge och ta. Om du ger så kommer du att få feedback tillbaka så småningom.

11. Gör dig kontaktbar
I LinkedIn är det tillåtet ange sätt att nå dig. Ett Twitterkonto och en webbadress är ypperliga exempel för andra att kunna ta kontakt med dig. Gör det inte svårt för andra att få tag på dig, med största sannolikhet går dem då till nästa kandidat istället.

12. Slutför din LinkedIn profil
Nu när vi har gått igenom de moment som man bör planera efter bästa förmåga är det dags för att skapa och slutföra din profil. Målmedvetenhet. Varsamhet. Professionalitet. Pitch. Vem vill du utge dig för att vara? Hur ser ditt professionella varumärke ut?

13. Gå med i relevanta grupper
Att gå med i grupper är utmärkta metoder för att få andra att lägga märke till dig och besöka din profil. Dessutom kan andra i grupperna som du tillhör kontakta dig genom gruppens kontaktverktyg.

Var uppmärksam på vilka grupper du väljer att gå med i. Vissa grupper kräver medlemskap och bekräftelse på olika sätt, exempelvis genom att man arbetar som *titel* på ett specifikt *företag*.

14. Följ trenderna på marknaden
Att följa andra företag är ett bra sätt för att ta reda på vad som händer på marknaden och vad andra företag i din bransch jobbar med. Genom att hålla dig uppdaterad blir du aktuell menar Business2Community (2013).

 

THE SUMMARY:

* Plan Your Personal Brand * Complete Your Profile * Connect * * Share & Influence * Keep Tabs on Competitors *

Referenser:
Business2Community  (2013). Top 5 LinkedIn Tips for Building Your Professional Network. Real Business [Blogg]. 7 november. http://www.realbusiness.com/2013/11/top-5-linkedin-tips-for-building-your-professional-network/ [2013-11-19].

Geller, Bob (2012). You Should Be in Pictures; Tips for Integrating Visual Content into the Marketing Mix. The Moz Blog [Blogg]. 15 maj. http://maximizesocialbusiness.com/integrating-visual-content-into-marketing-mix-6734/ [2013-11-24].

Orgad, Itamar (2013). Enrich your updates on LinkedIn with Rich Media: Slideshow. Official LinkedIn Blog [Blogg]. 30 maj. http://blog.linkedin.com/2013/05/30/enrich-your-updates-on-linkedin-with-rich-media/ [2013-11-24].

Schaffer, Neal (2013a). Professional LinkedIn profile tips: a checklist of 17 must-have items. Maximize Social Business [Blogg]. 16 augusti. http://maximizesocialbusiness.com/professional-linkedin-profile-tips-checklist-9648/?fb_source=pubv1 [2013-11-23].

Schaffer, Neal (2013b). 8 Ways to Make LinkedIn Endorsements Work for You and Your Network. Maximize Social Business [Blogg]. 3 januari. http://maximizesocialbusiness.com/make-linkedin-endorsements-work-7720/ [2013-11-25].

Shephard, Curys (2012). How Optimizing My Ugly Google+ Pic Increased Free Traffic 35%. The Moz Blog [Blogg]. 15 augusti. http://moz.com/blog/google-author-photos [2013-11-24].

 

Vart är vi påväg?

Design av lärosituationen

Hur effektiv en läroprocess blir beror helt och hållet på de som designar den, och här spelar pedagoger och deltagare mycket väsentliga roller. Många väljer numera att benämna läraren som handledare (Signert 2000; Montessori 1998; Lilliard 2005; González 2008; Jindal-Snape 2013; Imsen 2006), och menar att lärarens funktion har förvandlats från kontrollant och förmedlare, till observatör och supporter i klassrummet. Utifrån Reuven Feuersteins kognitiva teori (González, 2008, s. 313), betonas fyra kriterier för en effektiv inlärning, nämligen intention (läraren hjälper eleven att förstå sin inlärningsprocess), ömsesidighet och respekt mellan alla inkluderade samt mening (att man kan värdera och sätta det man lär sig) i sammanhang.

“Den kreativa undervisningen” har genom en studie av två förskolor, 22 grundskolor och 19 gymnasieskolor (Ofsted 2010 se Jindal-Snape m.fl. 2013, s. 25), definierats på följande sätt (min tolkning):

Läraren styr undervisningen men guidar eleverna i moduler istället för att kontrollera deras kunskap. Feedback är centralt för undervisningssituationen och bör få ett större utrymme under lärotillfället, liksom elevers förmågor och intressen bör dominera undervisningen. Problemlösning och kommunikation är fundamentala begrepp, därför bör problem formuleras för att undersöka, utmana och ifrågasätta kunskap (min tolkning).

En teknisk profil borde i största mån genomsyra verksamheten och fungera som metod för att stärka självförtroende och engagemang. Effekten av teknisk användning i undervisning uppmuntrar till en uppdatering av ämneskunskaper för lärare liksom elever. Forskning har visat att rollspel är en idealisk metod för att utforska idéer, utveckla empati och självförtroende, samt för att underlätta och förbättra samarbete (min tolkning).

Externa och lokala samarbetspartners liksom uppdragsgivare, speglar den aktuella arbetsmarknaden. Ett samarbete främjar därför möjligheter att praktisera teori med metod. Att som lärare tillåta självständiga och kreativa lösningar motiverar till aktivitet, men kvalitét, menar man är ett begrepp som inte får ignoreras (min tolkning).

 

Rovai (2002) menar att man i designen av pedagogiska situationer skall utgå mer ifrån synsättet att producera inlärning snarare än att leverera instruktioner. Lärare som i sitt klassrum uppmuntrar till eget ansvar och egna val, inflytande och som hjälper studenter att formulera mål har ökat studenters målmedvetenhet, självförtroende och driv (Young, 2005, s. 29).

Lärandeprocessen ställer andra krav på lärarrollen. Läraren måste vara öppen och mottaglig för elevens utveckling resonerar Gärdenfors (En bok, en författare, 2010), och återkommer till två begrepp som han anser vara centrala: lycka och frustration. Att förstå skapar ett lyckorus, en glädje, medan att inte förstå skapar frustration. Således är det upp till läraren se vart eleven befinner sig. En viktig egenskap hos en lärare är engagemang, argumenterar Gärdenfors, men ännu viktigare är förmågan att kunna sätta sig in i och förstå elevernas lärandeprocess.

Vidare menar Ryan och Deci att lärares och handledares intressen för elevers och aktivitet har en avgörande roll. Anderson, Manoogian och Reznick (1976 se Ryan och Deci, 2000, s. 71) poängterar följande:

”… found that when children worked on an interesting task in the presence of an adult stranger who ignored them and failed to respond to their initiations, a very low level of intrinsic motivation resulted”.

 

Att uppleva kontroll över den egna lärosituationen och över arbetet är faktorer som visar på en effektiv inlärningsupplevelse. Forskning visar att självinsikt över den egna inlärningsstrategin och att spendera tid på reflektion och utvärdering ger resultat. Forskning visar också att kollaborativa lösningar och intressebaserade projekt ökar motivation och effektivitet i arbetet, till skillnad från tester och prov (Carpenter och Pease, 2012, s. 39).

Utifrån Gärdenfors resonemang (En bok, en författare, 2010) kan vi tyda att skolinstitutioner har en del att lära inom kognitionsvetenskap. Gärdenfors menar att synen på den lärande aktiviteten måste genomsyra verksamheten mer. Elever skall inte gå till skolan för betygens skull, utan för lusten att lära. Betyg, vilket är ett exempel på yttre motivation, ska inte driva elevers kunskapssökande, argumenterar Gärdenfors.

Frågan, menar Gärdenfors, handlar snarare om hur man skall göra för att skapa engagemang och motivation. Följande exempel tycker jag är väldigt intressant! Gärdenfors resonerar följande: En lek bygger på barns nyfikenhet, och man leker tillsammans. I leken har man kontroll, man skapar och lever i egna världar. Man kan styra en lek till ett specifikt ämnesområde och således skapa ett lustfyllt lärande. Men det finns en gammal myt som påstår att lärande skall vara på allvar och kan därför inte kombineras med lek. En utgångspunkt som Gärdenfors menar är helt fel.

Jag drar en parallell till den liknelsen eftersom jag tycker att synsättet och resonemanget är klokt. Behov behöver valideras och bekräftas och lärande handlar i min mening inte om förnuft utan om känsla. Ett motivations- och intressebaserat synsätt måste få större utrymme i dagens skola. Likaså måste vi bli medvetna om teknikens inflytande över dagens undervisning och ge varandra den plats vi förtjänar, oavsett vår roll i klassrummet. Vare sig vi är lärare eller elev. Vi lär oss och delar på kunskap tillsammans, och just därför fixar vi den ultimata lärosituationen tillsammans.

En expert är en specialist som vet allt om något och ingenting om allt annat.
– Ambrose Bierce

Även när alla experter är överens kan det tänkas att dem har fel.
– Bertrand Russell

 

Referenser:

Photo by lusi

Carpenter, P. Jeffrey & Pease, S. Jennifer (2012). Sharing the learning. [Elektronisk]. Phi Delta Kappan, vol. 94:2, p. 36- 41.Tillgänglig: Kappan Magazine [2013.05-14].

En bok, en författare (2010). Intervju med Peter Gärdenfors. [TV-program]. UR Kunskapsbanken.

González, Hilda. Leonore m.fl. (2008). Mediated learning experience and concept maps: a pedagogical tool for achieving meaningful learning in medical physiology students. [Elektronisk]. Advances in physiology education, vol. 32:4, p. 312-316. Tillgänglig: American Physiologial Society [2013-05-22]. DOI: 10.1152/advan.00021.2007

Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 4., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Jindal-Snape, Divya m.fl. (2013). The impact of creative learning environments on learners: A systematic literature review. [Elektronisk]. Improving Schools, vol. 16:1, p. 21-31. Tillgänglig: Sage Journals [2013-05-22]. DOI: 10.1177/1365480213478461

Lillard Stoll, Angeline (2005). Montessori: the science behind the genius. Oxford: Oxford University Press.

Montessori, Maria (1998). Upptäck barnet!. Jönköping: Seminarium.

Rovai, P. Alfred (2002). Building sense of community at a distance. [Elektronisk]. The International Review of Research in Open and Distance Learning, vol. 3:1. Tillgänglig: Athabasca University, Canada’s open university [2013-05-19].

Ryan, M. Richard & Deci, L. Edward (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. [Elektronisk]. American psychologist, vol. 55:1, p. 68-78. Tillgänglig: Koc University [2013-05-19].

Signert, Kerstin (2000). Maria Montessori: anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur.

Young, R. Mark (2005). The motivational effects of the classroom environment in facilitating self-regulated learning. [Elektronisk]. Journal of Marketing Education, vol. 27:1, p. 25-40. Tillgänglig: ABI Infom [2013-05-22]. DOI: 10.1177/027347530427334

 

Resurser som främjar lärandet

Resurser som främjar ditt lärande

Yttre som inre faktorer spelar en stor roll för det egna lärandet. Jag tycker det är viktigt att poängtera att allt hör ihop och många gånger går in i varandra.

 

Rummet

Studiemiljön är ett känsligt ämne menar Lynch (2004), och hur den optimala studiemiljön skulle kunna se ut varierar från person till person. Enligt Whipp och Charelli (2001 se Lynch 2004) är den sociala struktureringen mycket viktig. Gruppsammanhållning menar man är betydande faktorer för självförtroende, motivation och närvaro. McMillan and Chavis (1986 s. 9 se Rovai 2002) definierade det sociala rummet som följande:

“A feeling that members have of belonging, a feeling that members matter to one another and to the group, and a shared faith that members’ needs will be met through their commitment to be together”.

 

Att värdera framgång

Det finns forskning som visar på ett samband mellan emotionell och psykosocial utveckling (Jindal-Snape m.fl. 2013, s. 28). Resultaten av en experimental studie tyder på att aktivitet och praktiskt arbete främjar självreglering och metakognition (Whitebread m.fl. 2009 se Jindal-Snape m.fl. 2013, s. 28). I studien jämfördes två klassrum, en med traditionell katederundervisning och en med inverterade influenser.

I en studie om social kompetens av ett projekt kallat 5x5x5, upptäckte man under arbetsgången att eleverna ökade i vilja att delta, värdesätta och diskutera varandras arbeten (Banecroft m.fl. 2008 se Jindal-Snape m.fl. 2013, s. 28).

 

Att vilja

För motivation är två faktorer viktiga argumenterar Lynch (2004). Tron på sin egen förmåga och syften för studier. Han menar att varför en person deltar i en kurs skulle kunna bero på personlig utmaning, för att tillfredsställa en nyfikenhet för ämnet, eller för att behärska delar av sin utbildning. Vidare menar Ryan och Deci (2000, s. 69), att motivation kan bero på yttre eller inre påverkan. Man kan inspireras att delta i en aktivitet av intresse eller genom belöning.

Inre motivation menar man, är en eftersträvan för utmaning och stimulans för personliga intressen, medan yttre motivation är den motivation som vi ger varandra (Ryan och Deci, 2000, s. 70-71). Studenter som genomför uppgifter eftersom man inser dess värde är motiverade utifrån resonerar Ryan och Deci. Motivationen blir ett verktyg istället för att genomsyra stimulansen av arbetet i sig.

För att motivation skall bli aktuell och effektiv menar Gibson (1998 se Lynch 2004), att man handhar en kontroll över sin utbildning, sina mål och sina metoder. Att utvärdera sitt arbete bidrar till större inlärningskapacitet, och genom att kunna ökar viljan att delta och arbeta. Vidare menar Gibson att studerande som är målinriktade, vare sig det beror på inre eller yttre motivation, har större sannolikhet att sätta och bemästra planerade mål.

Idag finns det alldeles för lite forskning om inre motivation, eftersom den yttre motivationen är mätbar. Betyg och belöningar skulle kunna vara en morot för lärande resonerar Gärdenfors, men menar att mer tyngd bör fokuseras på lusten att lära och förstå. Motivationsbaserat lärande lärs idag inte ut på lärarutbildningen, argumenterar Gärdenfors. Idag fokuserar man på miljöarrangemang och individuella lärstilar.

 

Att förmå

Det är inte bara prestationsförmågan som påverkas av miljön utan också självförtroendet. I en fallstudie av tre lärare i olika delar av England fann man att de miljöer som skapats av lärarna själva främjade elevernas självständighet (Cremin m.fl. 2006 se Jindal-Snape m.fl. 2013, s. 27).

Resultat av forskning (LTS 2004 se Jindal-Snape m.fl. 2013, s. 26) har visat att det finns en tydlig koppling mellan elevers prestation och känsla av personlig framgång. I en studie som jämförde 816 elevprestationer drogs slutsatsen att de elever som vistades i en mer kreativt anpassad miljö hade större framgång i sina studier (Schacter m.fl. 2006 se Jindal-Snape m.fl. 2013, s. 26).

En undersökning i Tyskland av 1133 elever från 60 grundskolor visade att miljön hade en påfallande stor betydelse för resonemangsförmågan (Freund & Holling 2008 se Jindal-Snape m.fl. 2013, s. 26).

 

Problemlösning

Den digitala teknikens styrka, debatterar Jämterud (2010, s. 20), är interaktionsmöjligheten. Den interaktivitet som digitala verktyg medför inspirerar till aktivitet. Tekniken ger också en omedelbar respons och interaktion uppmuntrar till repetition av svåra moment, och samtal med andra.

I anknytning till självförtroende finns också förmågan att hantera motstånd. Antingen problem som uppstår under arbetets gång, eller uppgifter som är av en mer utmanade karaktär. I en experimentell studie jämfördes fyra olika klassrum (Whitebread m.fl. 2009 se Jindal-Snape m.fl. 2013, s. 27). Två klassrum arbetade efter en traditionell katederundervisning medan de två andra klassrummen fick en situationsanpassad miljö. Studien påvisade tydliga skillnader i förmågan att bemöta och bemästra uppgifter. Man fann att eleverna i den kreativt anpassade miljön var beredda att spendera längre tid på försöka lösa klurigare uppgifter. Man drog också slutsasen att uppgifter av problemlösande karaktär ökade effektiviteten i klassrummen.

Tre grundskollärare i England aktiverade sina elever genom att ställa genomtänkta problemformuleringar (Cremin m.fl. 2006 se Jindal-Snape m.fl. 2013, s. 28).

 

Närvaro och tid

Lindroth (2013) för ett resonemang kring olika typer av nivåer beträffande närvaro och situationsbunden interaktion. Dagens teknik gör det möjligt för oss att ifrågasätta närvaron i det fysiska rummet. Väggar, dörrar och distans, menar Lindroth är inte längre ett problem. Genom nätet kan studenter under lärotillfället integrera med andra utifrån givna syften. Antingen för att göra lektionstillfället mer uthärdligt eller för att reda ut oklara begrepp. Man är närvarande men ändå inte. Vidare argumenterar Lindroth att denna närvaro beror helt och hållet på den situationsbundna motivationen.

Förmågan att effektivt kunna hantera sin studietid med mål och närvaro menar Lynch (2004), är avgörande för det effektiva arbetet. Han resonerar att en webbaserad kurs i många fall kräver tre gånger så stor tidsinvestering och självdisciplin jämfört med en traditionell ansikte-mot-ansikte kurs. Roblyer (1999 se Lynch 2004) menar att de studenter som upplever svårigheter att hantera sin tid effektivt inte uppnår samma resultat som de med hög motivation. Därför är en studieform som kräver stort engagemang, tid och självdisciplin inte det bästa alternativet för vissa studenter argumentar Abrahamson (1998 se Rovai 2002).

Således, de som organiserar och använder sin tid på ett just effektivt sätt tenderar att lära och prestera bättre. De som kan bemästra självstyrt lärande är medveten om upplägg, planering och kommande deadlines, samt hur lång tid varje uppgift behöver (Zimmerman and Risemberg 1997 se Lynch 2004; Shivetts 2011 s. 334).

 

 

Referenser:

En bok, en författare (2010). Intervju med Peter Gärdenfors. [TV-program]. UR Kunskapsbanken.

Jindal-Snape, Divya m.fl. (2013). The impact of creative learning environments on learners: A systematic literature review. [Elektronisk]. Improving Schools, vol. 16:1, p. 21-31. Tillgänglig: Sage Journals [2013-05-22]. DOI: 10.1177/1365480213478461

Jämterud, Ulf (2010). Digital kompetens i undervisningen: handbok för lärare i samhällsvetenskapliga ämnen. Stockholm: Natur & kultur.

Lindroth, Tomas (2013). Laptops in classroom interaction: The dynamic reach of the situation. Opublicerad artikel. Högskolan Väst: Trollhättan. Institutionen för ekonomi och IT: Avdelningen för medier och design.

Lynch, Richard & Dembo, Myron (2004). The relationship between self-regulation and online learning in a blended learning context. [Elektronisk]. The international review of research in open and distance learning, vol. 5:2. Tillgänglig: Athabasca University, Canada’s open university [2013-05-19].

Rovai, P. Alfred (2002). Building sense of community at a distance. [Elektronisk]. The International Review of Research in Open and Distance Learning, vol. 3:1. Tillgänglig: Athabasca University, Canada’s open university [2013-05-19].

Ryan, M. Richard & Deci, L. Edward (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. [Elektronisk]. American psychologist, vol. 55:1, p. 68-78. Tillgänglig: Koc University [2013-05-19].

Shivetts, Courtney (2011). E-Learning and Blended Learning: The Importance of the Learner A Research Literature Review. International Journal on E-Learning, vol. 10:3, s. 331-337.

 

Linda Jacobsson & Digitala distributionsformer: Lärkontrakt

See on Scoop.itDigitala distributionsformer

See on kedjereaktioner.blogspot.se

Det nya lärandet – möjlighet, motivation och förmåga. Del 1.

Denna post är del 3 av

Det nya lärandet –
Möjlighet, motivation och förmåga

Är all beteendeförändring av godo?

Forskning har visat att allt fler av den äldre generationen har blivit mer öppna och intresserade för tekniken, men att det också har spridit sig till yngre åldrar (Josefsson, 2013-03-06).

Från min erfarenhet i förskole- och skolverksamhet har intresset för medier och teknik ökat med åren, och är något som man försöker inkludera i undervisningen. En annan rolig aspekt som tillför undersökningen är min egen pappas användning. Efter en början av total vägran öppnade han till slut ett Facebook-konto. Det som är så fascinerande är att han, liksom många andra, fick snabbt en ökad nätverksanvändning med ytligare som djupare diskussioner med vänner och bekanta. Ett konstaterande alltså är att de digitala och sociala medierna ändrar våra beteenden.

Josefsson (2013-03-04) gick på djupet i sin föreläsning gällande diskussionen kring hur tekniken påverkar en användares beteendemönster och myntade begreppet samhällsmedborgarplikt. Utifrån en medborgarplikt är du skyldig att hålla dig informerad och uppdaterad om uppgifter som rör åberopad individ, kort förklarat, din plikt gentemot myndigheterna menar Myndighetslots (2013). Men jag ställer mig då frågan, har vi inte en plikt gentemot varandra? Att lyssna till varandra? Medborgare mot medborgare? Kanske skulle den samhällsmedborgarplikten å andra sidan kunna förklaras som den gyllene regeln?

Josefsson (2013-03-04) tog upp ett exempel i diskussionen om samhällsmedborgarplikt där en liten kinesisk flicka blir överkörd och sedan ignorerad av förbipasserande (Videon som upprör Kina, 2011). Jag hittade ett ytterligare exempel från USA, där en man blir påkörd och sedan ignorerad (Filmen som skakade hela USA, 2008).

I sin videosession tar Turkle (2011) upp en del intressanta aspekter som påpekar användarens beteendeförändring. Hon pratar om begreppet ”mutlitasking to multilifing”, och nämner föräldrar som gungar sina barn, läser en saga och samtidigt kollar de senaste inläggen på Facebook, ena handen omsorg, andra handen scrollning. Stannar man videoklippet på ca. 03:38 berättar Turkle om ett barn som kommer hem från skolan. Föräldern möter inte barnets blick utan är helt uppslukad av aktiviteten på sin smartphone. Här skulle man givetvis kunna debattera om förälderns roll som vårdnadshavare, men det är inte det som är Turkles poäng. Hennes session trycker på beteendeförändringen, hon ifrågasätter vår etik och vår moral.

En annan fråga som jag tycker är väsentlig i det kritiska perspektivet är mobbningsfrågor. De sju härskarstrategierna (Härskartekniker enligt Berit Ås, 2008) är verksamma i alla situationer och organisationer, bland vuxna som bland barn – på och utanför nätet. För inte så många veckor sedan kunde vi läsa i nyheterna om en 13-årig flicka som på grund av nättrakasserier tog sitt eget liv.

Vild & Vacker är en teaterpjäs som spelas upp i Järfjälla av några ungdomar som vill berätta om några utsatta människors livsvillkor. Man gestaltar mobbningen som pågår i och utanför nätet, vilket gör att situation, fysisk närvaro, mobiltelefoner och sociala medier är en del av föreställningen – så som det ser ut i det verkliga livet (Näs, 2013). Personligen så vet jag inte vilken mobbing som är värst – den på nätet eller den utanför. Kanske är det värsta att vara utsatt för båda, utsatt i båda miljöerna och inte känna tillhörighet någonstans?

Efter ett onlineseminarium som vi hade med Tomas Lindroth (2013-02-21) kunde vi konstatera att det blev så bra diskussioner för att man kunde stanna upp, tänka efter och författa sitt svar och sin åsikt i lugn och ro. Jag frågar mig, gör detta fenomen också att man kan uttrycka sin åsikt mer framrätt än vad man hade gjort i en fysisk situation? Ger skärmen en trygghet? Blir man mindre konflikträdd? Skulle nätmobbningen kunna vara tuffare, är det för att man inte har någon fysisk relation till den man misshandlar eller utnyttjar?

”Det är lättare att vara elak på internet när man inte behöver säga saker face to face” säger Cecilia Lehnert (Näs, 2013), en av skådespelarna i föreställningen Vild & Vacker.

Jag frågar mig om tekniken gör så att vi blir avtrubbade som medmänniskor? Vart är medmänskligheten i mobbning eller i olyckor som sker framför våra ögon? ”Internet ger inte ersättning för mänsklig kontakt” skriver Jessica Ivarsson i ett tweet (se modul 5). Betyder det att vi blir för uppslukade av den sociala aktiviten som tekniken erbjuder och glömmer av de fysiska relationerna? Det är en intressant tanke tycker jag. Blir vi avtrubbade som samhällsmedborgare? Vad har hänt med den gyllene regeln?

Postman (1990) för ett tungt resonemang i sitt tal om begreppet ”vinnare och förlorare”. Men jag skulle vilja vinkla det lite och diskutera kring Norbert och Scotsons ”etablerade och outsiders” för jag tycker det är en mer rättvis praxis. Boken Etablerade och outsiders (1999) bygger på en studie av ungdomsbrottsligheten i tre bostadsområden i en liten engelsk förort kallad Winston Parva. I ett av bostadsområdena var brottsligheten hög i en längre period för att senare sjunka och försvinna helt. Men bilden av det bostadsområdet som brottsbelastat försvann inte. Det betraktades fortfarande som ett sämre område. Automatiskt hade den lilla förorten skapat sammanhållningsgrupper, och genom härskartekniker kunde man upprätthålla en social kontroll med skvaller och umgängesförbud som centrala metoder. De etablerade tillskrev sig överlägsna egenskaper och nykomlingarna blev ”the outsiders”. Genom att inte inkludera de nyankomna i umgänget bekräftade de etablerade sin gruppidentitet. Den sociala sammanhållningen gör det alltså möjligt att vidmakthålla skillnader på grupper.

Som vi kan konstatera är vi människor väldigt duktiga på att inkludera och exkludera varandra. Detta glapp kan bero på många faktorer, det kan gälla bostadsområde, personlighet, åsikter, ekonomi, etnicitet, religion, genus. Listan kan bli lång.

Den här inkluderingen/exkluderingen sker på nätet på så vis att man genom härskarteknikerna väljer att dela en kod eller ett lösenord till aktuell information (Deleuze, 1992, s. 3), (Postman, 1990). Den sker utanför nätet på samma villkor.

”Är man online missar man IRL-händelser, är man offline missar man aktiviteten på nätet. Frågan är vad man förlorar mest på” skriver Hanna Pehrson i ett tweet.

Detta torde kanske vara begränsade exempel men för mig blir det viktigt i lärande-, kommunikations- och utvecklingsfrågor att vara medveten om att vi inte alla har samma förutsättningar och möjligheter i våra nätverk.

 

 

Referenser:

2revlearning (2012). The Future of Learning. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=xoSJ3_dZcm8 [2013-04-01].

Amin, Jabar (2011). KD tävlar med FP om gårdagens skola. [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/kd-tavlar-med-fp-om-gardagens-skola [2013-04-02].

Angmyr, Niklas (2013-03-15). Det nya lärandet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.palorial.com/sv/det-nya-larandet/ [2013-03-28].

Angmyr, Niklas (2013-03-12). Diskretionärt utbyte ökar kollektiv förmåga. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.palorial.com/sv/diskretionart-utbyte-okar-kollektiv-formaga/ [2013-04-01].

Angmyr, Niklas & Lange, Johan (2013-03-16). Samtal på konferens Webcoast 2013, Lindholmen Science Park, Göteborg.

Bjurström, Eliasson, Åse (2013-02-28). Universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Workshop den 28 februari 2013.

Castells, Manuel (2005). The networked society – from knowledge to policy. [Elektronisk]. Los Angeles: University of Southern California. Tillgänglig: http://www.umass.edu/digitalcenter/research/pdfs/JF_NetworkSociety.pdf [2013-02-19].

Copeland, Dave (2012). For Social Media In The Classroom To Work, Instructors Need Best Practices. [Elektronisk]. Readwrite. Tillgänglig: http://readwrite.com/2012/05/02/for-social-media-in-the-classroom-to-work-instructors-need-best-practices [2013-04-01].

Cross, Jay (2012a). Courses are dead. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=shB8EOA89eI [2013-04-02].

Cross, Jay (2012b). What is informal learning? [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=qgVd0R2-O4E [2013-04-02].

Deleuze Gilles (1992). Postskriptum om kontrollsamhällena. [Elektronisk]. Nomadologin: Rasters Förlag. Tillgänglig: http://ika102.files.wordpress.com/2013/03/gilles-deleuze-post-scriptum.pdf [2013-03-14].

Filmen som skakade hela USA (2008). Man påkörd och ignorerad. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=NHM7ChWsTUY [2013-03-27].

Imsen, Gunn (2006). Elevens värld – introduktion till pedagogisk psykologi. Studentlitteratur: Universitetsforlaget, Oslo.

Josefsson, Pernilla (2013-03-04). Universitetsadjunkt i informatik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Föreläsning den 4 mars 2013.

Josefsson, Pernilla (2013-03-06). Universitetsadjunkt i informatik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Seminarium den 6 mars 2013.

Lindroth, Tomas (2013-02-21). Universitetsadjunkt i informatik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Onlineseminarium den 21 februari 2013.

Medierådet (2013). Stäng inte av (Åke Sahlin, 2001). [Elektronisk]. Stockholm: Statens medieråd. Tillgänglig: http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Medieradet-serie/Stang-inte-av/ [2013-04-01].

Moderaterna kommer med 50 år gamla förslag (2013). [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/moderaterna-kommer-med-50-ar-gamla-forslag [2013-04-01].

Myndighetslots (2013). Din medborgarplikt. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://myndighetslots.wordpress.com/din-medborgarplikt/ [2013-04-01].

Norbert, Elias (1999). Etablerade och outsiders – en sociologisk studie om grannskapsproblem. A-Z förlag.

Näs, Lisa (2013). Nätet triggar det sämsta i oss. [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/natet-triggar-det-samsta-i-oss [2013-03-28].

Postman, Neil (1990). Informing ourselves to death. [Elektronisk]. German Informatics Society: Tal. Tillgänglig: http://w2.eff.org/Net_culture/Criticisms/informing_ourselves_to_death.paper [2013-03-14].

Sams, Aaron (2012). Teaching for tomorrow – Flipped learning. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=4a7NbUIr_iQ [2013-04-01].

Strömbäck, Jesper (2012). Därför måste vi tala mer om hur medierna utvecklas. [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/darfor-maste-vi-tala-mer-om-hur-medierna-utvecklas [2013-04-02].

Turkle, Sherry (2011). Alone Together, TEDxUIUC. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=MtLVCpZIiNs [2013-03-14].

Videon som upprör Kina (2011). 2-årig kinesisk flicka överkörd och ignorerad. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=g6DRnTJs8eE&oref=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3Dg6DRnTJs8eE&has_verified=1 [2013-03-27].

Ås, Berit (2008). Härskartekniker enligt Berit Ås. [Elektronisk]. Malmö: Sydsvenskan.se. Tillgänglig: http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/harskartekniker-enligt-berit-as/ [2013-03-29].

Det nya lärandet – möjlighet, motivation och förmåga. Del 2.

Denna post är del 2 av

Det nya lärandet -
Möjlighet, motivation och förmåga

The networked self & the networked society

”It is unfortunate that the media, politicians, social actors, business leaders, and decision makers continue to talk about the information society or the network society or whatever they want to call it, in terms that are those of futurology and uninformed journalism, as if the transformations were still in the future, and as if technology was an independent force that has either to be denounced or worshipped” (Castells, 2005, s. 6)

Ovanstående som inledning för detta perspektiv tycker jag ger ett intressant och sammanfattande perspektiv om Castells idéer. Han menar alltså att nätverkssamhället inte är något som förväntas vara aktuellt om några år utan är ett samhälle som omringar och påverkar oss just nu. Han menar att allt för många fokuserar på en framtidsforskning om något som redan är aktuellt.

Castells (2005, s. 4) menar att samhället formar tekniken utefter våra behov, intressen och värderingar och argumenterar för att denna uppgradering inom digital teknik har varit nödvändigt för den sociala organisationens expansion. Han beskriver det som att samhället anpassar sig efter teknikens användare och ger människan verktygen för att kunna utvecklas på sina egna villkor (2005, s. 5-6).

Castells är inte ensam i sina yrkanden om informationssamhällets aktuella position. ”Vi står i begynnelsen av något nytt” menar Deleuze (1992, s. 4), och Postman är också inne på samma spår. Dessa antaganden gör diskussionen om informationsdelning ganska central tänker jag.

”Medie­utvecklingens betydelse för demokrati och social sammanhållning måste diskuteras mycket mer, skriver Jesper Strömbäck,” (2012).

”Aldrig har tillgången till information varit lika omfattande som nu. Aldrig har valfriheten varit lika stor,” skriver Strömbäck.

En inledning som direkt fångade mitt intresse i artikelsökningar på DN.se. Strömbäck är liksom ovanstående i linje med Castells förhållningssätt och menar att vi befinner oss i ett pågående paradigmskifte. Vi måste förändra oss, anpassa oss. En fråga som jag ställer mig är, menar Strömbäck att vi bör anta ett Rhizomeaktivt tänk?

Vidare resonerar Strömbäck, liksom Castells (2005, s. 20), Angmyr (2013-03-16) och Eliasson B. (2013-02-28) att utan social kompetens och engagemang är det svårt att ta ställning i samhällsdebatten. För att det ska bli ett utbyte och en diskussion förutsätts det att man lär sig att delta, och dela. Det är just genom det som kunskap skapas, och kunskap gör att vi kan ta ställning i de frågor som intresserar oss.

En intressant aspekt som Angmyr (2013-03-15) tar upp i sitt blogginlägg är: när någon delar med sig av sin statusuppdatering på någon av dagens sociala forum – vad händer då? Angmyr myntade begreppet ”det nya lärandet” i samband med ett samtal från en journalist som ville veta mer om ”det nya lärandet”. När Angmyr presenterade begreppet på ett möte under knytkonferensen Webcoast 2013, kopplade jag direkt idén till ”nätverkssamhället” och till ”det egna lärandet”.

Man pratar alltså om en öppenhet. Utbyte av information och kunskap.

Angmyr (2013-03-12) diskuterar om det diskretionära synsättet, kort förklarat ansträngning och engagemang för det aktuella arbetet, vilket kan ses som morot för gruppens effektivitet. Angmyr menar att en effektiv grupp har lättare för att hantera den sociala processen och nå fram till gemensamma mål. Som diskretionärt förklarar Angmyr att det gäller stora som små arbetsinsatser. Vad som egentligen fascinerar mig i detta resonemang är Angmyrs konklusion, att vi måste träna människors samarbetsförmåga i och utanför nätet. Detta gör att jag drar slutsatsen att det är det diskretionära, engagemangsmässiga och motivationshöjande faktorerna som är det väsentliga i ett kunskapsutbyte. Min åsikt är att motivation får man genom framgång. Detta tänker jag gäller framförallt i arbetet med barn och ungdomar i en lärosituation. Detta synsätt bekräftades också av Johan Langes uttal på mötet på Webcoast 2013: ”Vi lär oss av våra framgångar, inte av våra misstag” (2013-03-16).

Utifrån detta blir en diskussion om belöning väldigt central upplever jag. Som nämnts i tidigare blogginlägg är bestraffning och belöning kopplat till den behavioristiska teorin. Samhället idag vill tillgodose det sociokulturellt betingade perspektivet, men jag upplever ändå att ordet belöning och motivation hänger kvar, just för att det är så centralt för framgång och effektivitet. Tidigare nämnde jag den diskretionära arbetsinsatsen och egentligen är det vad allt handlar om. En klapp på axeln eller en tumme upp i korridoren från en kollega då jag har gjort något som tillför arbetet, små som stora insatser. Någon form av belöning, som jag egentligen skulle vilja vinkla som feedback. Det är feedback som är centralt: utanför nätet, på nätet. Små gester eller ord till feedback är små framgångar som ger motivation.

 

Referenser:
(även för del 1 och 3).

2revlearning (2012). The Future of Learning. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=xoSJ3_dZcm8 [2013-04-01].

Amin, Jabar (2011). KD tävlar med FP om gårdagens skola. [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/kd-tavlar-med-fp-om-gardagens-skola [2013-04-02].

Angmyr, Niklas (2013-03-15). Det nya lärandet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.palorial.com/sv/det-nya-larandet/ [2013-03-28].

Angmyr, Niklas (2013-03-12). Diskretionärt utbyte ökar kollektiv förmåga. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.palorial.com/sv/diskretionart-utbyte-okar-kollektiv-formaga/ [2013-04-01].

Angmyr, Niklas & Lange, Johan (2013-03-16). Samtal på konferens Webcoast 2013, Lindholmen Science Park, Göteborg.

Bjurström, Eliasson, Åse (2013-02-28). Universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Workshop den 28 februari 2013.

Castells, Manuel (2005). The networked society – from knowledge to policy. [Elektronisk]. Los Angeles: University of Southern California. Tillgänglig: http://www.umass.edu/digitalcenter/research/pdfs/JF_NetworkSociety.pdf [2013-02-19].

Copeland, Dave (2012). For Social Media In The Classroom To Work, Instructors Need Best Practices. [Elektronisk]. Readwrite. Tillgänglig: http://readwrite.com/2012/05/02/for-social-media-in-the-classroom-to-work-instructors-need-best-practices [2013-04-01].

Cross, Jay (2012a). Courses are dead. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=shB8EOA89eI [2013-04-02].

Cross, Jay (2012b). What is informal learning? [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=qgVd0R2-O4E [2013-04-02].

Deleuze Gilles (1992). Postskriptum om kontrollsamhällena. [Elektronisk]. Nomadologin: Rasters Förlag. Tillgänglig: http://ika102.files.wordpress.com/2013/03/gilles-deleuze-post-scriptum.pdf [2013-03-14].

Filmen som skakade hela USA (2008). Man påkörd och ignorerad. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=NHM7ChWsTUY [2013-03-27].

Imsen, Gunn (2006). Elevens värld – introduktion till pedagogisk psykologi. Studentlitteratur: Universitetsforlaget, Oslo.

Josefsson, Pernilla (2013-03-04). Universitetsadjunkt i informatik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Föreläsning den 4 mars 2013.

Josefsson, Pernilla (2013-03-06). Universitetsadjunkt i informatik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Seminarium den 6 mars 2013.

Lindroth, Tomas (2013-02-21). Universitetsadjunkt i informatik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Onlineseminarium den 21 februari 2013.

Medierådet (2013). Stäng inte av (Åke Sahlin, 2001). [Elektronisk]. Stockholm: Statens medieråd. Tillgänglig: http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Medieradet-serie/Stang-inte-av/ [2013-04-01].

Moderaterna kommer med 50 år gamla förslag (2013). [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/moderaterna-kommer-med-50-ar-gamla-forslag [2013-04-01].

Myndighetslots (2013). Din medborgarplikt. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://myndighetslots.wordpress.com/din-medborgarplikt/ [2013-04-01].

Norbert, Elias (1999). Etablerade och outsiders – en sociologisk studie om grannskapsproblem. A-Z förlag.

Näs, Lisa (2013). Nätet triggar det sämsta i oss. [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/natet-triggar-det-samsta-i-oss [2013-03-28].

Postman, Neil (1990). Informing ourselves to death. [Elektronisk]. German Informatics Society: Tal. Tillgänglig: http://w2.eff.org/Net_culture/Criticisms/informing_ourselves_to_death.paper [2013-03-14].

Sams, Aaron (2012). Teaching for tomorrow – Flipped learning. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=4a7NbUIr_iQ [2013-04-01].

Strömbäck, Jesper (2012). Därför måste vi tala mer om hur medierna utvecklas. [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/darfor-maste-vi-tala-mer-om-hur-medierna-utvecklas [2013-04-02].

Turkle, Sherry (2011). Alone Together, TEDxUIUC. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=MtLVCpZIiNs [2013-03-14].

Videon som upprör Kina (2011). 2-årig kinesisk flicka överkörd och ignorerad. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=g6DRnTJs8eE&oref=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3Dg6DRnTJs8eE&has_verified=1 [2013-03-27].

Ås, Berit (2008). Härskartekniker enligt Berit Ås. [Elektronisk]. Malmö: Sydsvenskan.se. Tillgänglig: http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/harskartekniker-enligt-berit-as/ [2013-03-29].

Det nya lärandet – möjlighet, motivation och förmåga. Del 3.

Denna post är del 3 av
Det nya lärandet –
Möjlighet, motivation och förmåga

Tekniken ändrar normer i klassrummet – del 3

 Man påstår att vi är i ett paradigmskifte och att det nya sättet att lära är att lära sig att lära och att dela. Eftersom jag har erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar i behov av extra stöd, kräver inte det livslånga lärandet med engagemang, inflytande och motivation en hel del självdisicplin, och vad gör vi med dem människor som vi inte når? Är motivationsbaserat lärande lösningen? Av egen yrkeserfarenhet vet jag att barn och ungdomar lär sig som bäst då de får ha inflytande över situationen och känna ansvar i sin uppgift. Men det får inte gå så långt att de är förvirrade för vad som förväntas av dem.

Fast vänta lite nu tänker några av er. Är det inte det vi vill? Lär man sig inte för sin egen skull? Här känner jag att vi faktiskt har slagit huvudet på spiken. Vi lär oss för vår egen skulle. För vår överlevnad i dagens nätverkssamhälle. Men jag ska vara ärlig, jag är lite allergisk för orden ”din egen skull”. Av den anledningen att i skolvärlden när man möter en arg och besviken 15-åring som inte har haft en förstående lärare skrattar hen bara åt orden ”du är här för din egen skull”. Som svar får du ”jag är ju i skolan”. Och det är ju så SANT! För i Sverige har vi skolplikt. Vad ska man svara på det? Jag har många gånger stått med tunghäfta för jag blir så förbannad på systemet. Om våra elever inte har fattat varför dem är där, har vi vuxna då förstått?

I Sverige har vi skolplikt, men om vi nu är inne i ett paradigmskifte där lärandet är i fokus, att byta kunskap är i fokus, vore det inte då dags att fundera på att ändra den nuvarande skolplikten till läroplikt? Om vi nu vill anpassa lärandet och klassrummet efter situationen, varför börjar vi inte med lagen? Det ger oss en stadigare mark att stå på, och det låter bättre i mina öron…

I artikeln Moderaterna kommer med 50 år gamla förslag (2013), vilken är ett svar på Anders Borgs och Tobes debattartikel, blir det väldigt tydligt att vårt samhälle befinner sig i en kris och att något snart måste göras.

I denna uppgift skulle vi resonera och reflektera kring det egna lärandet. Jag tror att många av mina klasskamrater har tolkat uppgiften specifikt på titeln och skrivit om det egna, personliga lärandet. Men som vi kan konstatera har jag valt att tackla uppgiften på en mer samhällsbasis av den motiveringen som jag hoppas kan lysa igenom i min text. Nämligen det nya lärandet :::  det egna lärandet.

Jag anser synsättet att lära sig att lära i nätverksamhället, att bli en nätverkande individ och att dela sina kunskaper genom forum samt andra digitala och sociala medier, anamma ett livslångt lärande, omvärldsbevaka, att utgå ifrån livet som läroplanen är ypperliga exempel för det egna lärandet vilket vi redan har bestämt ses som det nya lärandet. På sätt och vis är det också detta förhållningssätt som har varit min tolkning av kursens mål.

”Om vi ska upprätta ett modernt bildningsideal bör vi … satsa på ett skolsystem som ger individerna utrymme och som präglas av att ha öppna dörrar” skriver Jabar Amin, 2011).

“Den digitala tekniken har alltså öppnat ett helt nytt pedagogiskt fält där möjligheterna till lärande och utforskning är nästan obegränsade. Läraren får mera rollen av vägvisare än kunskapsförmedlare, och formerna för lärande blir annorlunda. Hur mycket den digitala tekniken används varierar mycket, men den kan faktiskt förändra hela skolans vardag” (Imsen, 2006, s. 140).

De år som jag har arbetat i pedagogiska verksamheter har jag märkt ett ökat behov av ett ”digitalt lärande”. Vilket upplever jag gör det väldigt aktuell att diskutera klassrumssituationen och lärande plattformar. Aaron Sams (2012) gör ett väldigt inspirerande arbete som lärare. Han pratar om the Flipped Classroom, ett förhållningssätt och en pedagogisk form som jag kopplar till montessoripedagogiska tankar och Reggio Emilia inspirerade alternativ. Jag tycker det är spännande att de är så lika. Jag rekommenderar verkligen alla att titta på den videon. (Finns under referenser).

Hur som helst, det flippade klassrummet har genomgångar via internet (videos, podcast, wiki, etc) som ersättning för den traditionella föreläsningen och lektionstillfället ses istället som en workshop. Med föreläsningstillfällen som man kan repetera och återkomma till och förbereda sig med kommer eleverna ”uppvärmda” till klassrummet. Det flippade klassrummet tar inte bort interaktionen mellan lärare och elev utan ger läraren möjligheten att agera handledare under arbetets gång. Eleven tar eget ansvar, använder kunskap på det sätt som intresserar denne och arbetar i sin takt.

Jag gillar det tänker och som tidigare nämnts så påminner det om sättet som jag har arbetat på förut. I en montessoriverksamhet är det barnen som styr sina uppgifter utefter intresse och man hjälper barnen att hjälpa sig själva.

”Hjälp mig att hjälpa mig själv!” (Maria Montessori)

Ett annat konkret exempel som har inspirerat mig i mitt arbete i skolvärlden är Stäng inte av! Ett arbete författat och utfört av Åke Sahlin (2001). Den som inte har läst den boken ännu – gör det! “Skriften handlar om hur en skola som hamnat i kris på grund av aggressiva och utåtagerande elever kan förändra situationen genom samtal kring film. Här beskrivs en nyskapande lektionsmodell med diskussioner kring känslor som rädsla, osäkerhet och empati med stöd av utvalda filmscener. Skriften är helt grundad på författarens praktiska erfarenheter,” skriver Medierådet.

Om man skulle stanna upp lite och reflektera kring hur detta arbetet har utformat sig skulle jag säkerligen kunna ha fokuserat mer på mitt egna lärande, men i mitt tänk kring IKT, lärande och utveckling är det inte intressant, det är roligare och mer spännande med vårt egna lärande. Varför jag har valt att skriva såhär mycket och presentera alla dessa synsätt är för att jag tycker att det är viktigt att vara medveten om att vi blir påverkade av medier, att det är vi som användare som sätter gränser och att vi har olika förutsättningar som nätverkande individer. Men framförallt så tycker jag att frågan kring feedback är centralt och att vi måste bli duktigare på att se varandra, i och utanför nätet. Det är de diskretionära insatserna som ger oss den social kompetens som vi behöver för att överleva i  informationssamhället och för att anamma ett effektivt eget lärande.

”Ska man förklara människors medieanvändning och andra beteenden visar forskning att kombinationen av tre faktorer är helt centrala: möjligheter, motivationer och förmågor” (Strömbäck, 2012).

Jag är mycket medveten om att jag har överskridit de 2000 orden för längesedan men detta är vad jag ville redogöra och jag har försökt sortera bort det som jag ansåg vara av icke-relevans. Samtidigt ville jag visualisera mina erfarenheter och synliggöra vad jag har lärt mig i kursen. Var det något som jag förstod i samband med Webcoast 2013 så är det att jag har mycket kvar att lära mig. Något som jag ser mycket fram emot!

Men vad vi egentligen borde göra nu är att ställa oss frågan? Vart i utvecklingsfasen står du, ditt företag, din organisation? Är du den som väntar in alla andra eller är du först?

Tips för den motiverade:

Jay Cross (2012a), (2012b) för nyttiga diskussioner i sina videos om det informella lärandet. Han menar att kurser och formella tillställningar inte är platserna då vi lär oss som mest, eller bäst.
2revlearning (2012) visar socialiseringsprocessen på samhällsnivå. Videon The Future of Learning, även kallad Human Capital Continuum, ger ett historiskt och samtida perspektiv för lärandets design.
Copeland (2012) har författat artikeln For Social Media In The Classroom To Work, Instructors Need Best Practices. Ett givande lästips för sociala mediers integration i klassrummet.

 

Referenser:
(även från del 1 och 2).

2revlearning (2012). The Future of Learning. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=xoSJ3_dZcm8 [2013-04-01].
Amin, Jabar (2011). KD tävlar med FP om gårdagens skola. [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/kd-tavlar-med-fp-om-gardagens-skola [2013-04-02].
Angmyr, Niklas (2013-03-15). Det nya lärandet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.palorial.com/sv/det-nya-larandet/ [2013-03-28].
Angmyr, Niklas (2013-03-12). Diskretionärt utbyte ökar kollektiv förmåga. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.palorial.com/sv/diskretionart-utbyte-okar-kollektiv-formaga/ [2013-04-01].
Angmyr, Niklas & Lange, Johan (2013-03-16). Samtal på konferens Webcoast 2013, Lindholmen Science Park, Göteborg.
Bjurström, Eliasson, Åse (2013-02-28). Universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Workshop den 28 februari 2013.
Castells, Manuel (2005). The networked society – from knowledge to policy. [Elektronisk]. Los Angeles: University of Southern California. Tillgänglig: http://www.umass.edu/digitalcenter/research/pdfs/JF_NetworkSociety.pdf [2013-02-19].
Copeland, Dave (2012). For Social Media In The Classroom To Work, Instructors Need Best Practices. [Elektronisk]. Readwrite. Tillgänglig: http://readwrite.com/2012/05/02/for-social-media-in-the-classroom-to-work-instructors-need-best-practices [2013-04-01].
Cross, Jay (2012a). Courses are dead. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=shB8EOA89eI [2013-04-02].
Cross, Jay (2012b). What is informal learning? [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=qgVd0R2-O4E [2013-04-02].
Deleuze Gilles (1992). Postskriptum om kontrollsamhällena. [Elektronisk]. Nomadologin: Rasters Förlag. Tillgänglig: http://ika102.files.wordpress.com/2013/03/gilles-deleuze-post-scriptum.pdf [2013-03-14].
Filmen som skakade hela USA (2008). Man påkörd och ignorerad. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=NHM7ChWsTUY [2013-03-27].
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld – introduktion till pedagogisk psykologi. Studentlitteratur: Universitetsforlaget, Oslo.
Josefsson, Pernilla (2013-03-04). Universitetsadjunkt i informatik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Föreläsning den 4 mars 2013.
Josefsson, Pernilla (2013-03-06). Universitetsadjunkt i informatik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Seminarium den 6 mars 2013.
Lindroth, Tomas (2013-02-21). Universitetsadjunkt i informatik vid Högskolan Väst, Trollhättan. Onlineseminarium den 21 februari 2013.
Medierådet (2013). Stäng inte av (Åke Sahlin, 2001). [Elektronisk]. Stockholm: Statens medieråd. Tillgänglig: http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Medieradet-serie/Stang-inte-av/ [2013-04-01].
Moderaterna kommer med 50 år gamla förslag (2013). [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/moderaterna-kommer-med-50-ar-gamla-forslag [2013-04-01].
Myndighetslots (2013). Din medborgarplikt. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://myndighetslots.wordpress.com/din-medborgarplikt/ [2013-04-01].
Norbert, Elias (1999). Etablerade och outsiders – en sociologisk studie om grannskapsproblem. A-Z förlag.
Näs, Lisa (2013). Nätet triggar det sämsta i oss. [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/natet-triggar-det-samsta-i-oss [2013-03-28].
Postman, Neil (1990). Informing ourselves to death. [Elektronisk]. German Informatics Society: Tal. Tillgänglig: http://w2.eff.org/Net_culture/Criticisms/informing_ourselves_to_death.paper [2013-03-14].
Sams, Aaron (2012). Teaching for tomorrow – Flipped learning. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=4a7NbUIr_iQ [2013-04-01].
Strömbäck, Jesper (2012). Därför måste vi tala mer om hur medierna utvecklas. [Elektronisk]. Stockholm: Dagens Nyheter (DN.se). Tillgänglig: http://www.dn.se/debatt/darfor-maste-vi-tala-mer-om-hur-medierna-utvecklas [2013-04-02].
Turkle, Sherry (2011). Alone Together, TEDxUIUC. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=MtLVCpZIiNs [2013-03-14].
Videon som upprör Kina (2011). 2-årig kinesisk flicka överkörd och ignorerad. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=g6DRnTJs8eE&oref=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3Dg6DRnTJs8eE&has_verified=1 [2013-03-27].
Ås, Berit (2008). Härskartekniker enligt Berit Ås. [Elektronisk]. Malmö: Sydsvenskan.se. Tillgänglig: http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/harskartekniker-enligt-berit-as/ [2013-03-29].

 

Rhizome

När det gäller denna modul valde jag faktiskt att gestalta arbetet med en bild, egentligen av två anledningar. För det första tyckte jag att jag hade resonerat mycket kring ett Rhizomeaktivt förhållningssätt under modul 5, så jag tyckte det blev lite tråkigt med upprepning. I mina tankar blev det egentligen aldrig tråkigt då jag tycker ämnet är väldigt fascinerande, men jag upplevde formuleringsprocessen som tung.

Så jag sökte bland olika Open Source sajter och fann en bild som jag bestämde mig för att arbeta vidare med. Den andra anledningen var att jag faktiskt ville visa rhizome genom en glad och varm bild. Eftersom rhizome handlar om en växande trädstam (växande kunskap) fick min bild just gestalta det. Jag experimenterade med färgen för att få en sagoliknande och drömmande känsla (drömmen om en deadline).  Citatet på bilden tycker jag får tala för sig självt, men för mig säger begreppet en hel del.

Här nedan är veckans tweetdocs som är självproducerat i Photoshop, det finns absolut rum för förbättring, men tweetdoc strulade för mig och samtidigt ville jag skapa något estetiskt tilltalande. Jag har efterapat Tweetdeck.com design. Fokus i tweetdoc bygger på artikeln om Post scriptum av Gilles Deleuze och föreläsning.

Tweets från modul 7

 

Referenser:

Fotografi taget av Andreas Krappweis, 2012. Jag tackar så mycket för lånet!
Deleuze Gilles (1992). Postskriptum om kontrollsamhällena. [Elektronisk]. Nomadologin: Rasters Förlag. Tillgänglig: http://ika102.files.wordpress.com/2013/03/gilles-deleuze-post-scriptum.pdf [2013-03-14].

En lärande webbplats och PBL

I denna modul och examinationsuppgift hade vi som uppdrag att skapa kriterier för en lärande webbplats. Vi gjorde Ignite som presentationsform och här kan du läsa vår skriftliga rapport av arbetet:  Examinationsuppgift-4-rapport.

Personliga reflektioner av grupparbete och problembaserat lärande
I ett grupparbete är det viktigaste för mig att man håller satta ramar, levererar det man har kommit överens om och är engagerad i hela processen. En utgångspunkt som jag tycker är viktigt i alla arbeten oavsett vilka man jobbar med, vilka mål man har satt upp eller vad ämnet som man undersöker handlar om.

För mig var de sju stegen i Problembaserat lärande nytt för mig och därför svårt att anpassa sig till. Jag hade helst velat börja i andra änden. Jag kanske är tränad så men för mig blir det fel om man frågar sina gruppmedlemmar – vad är ——- för dig? Ställs jag inför ett problem, det vill säga inför en sådan fråga vill jag reda ut hur forskningen betraktar ämnet. Jag menar inte att mina kurskamrater eller gruppmedlemmars åsikter inte är relevanta, men jag tror jag är tränad att tänka kritiskt. Följande citat är mina tankar:

Blivit piskad med att Wikipedia är den felaktiga källan och Nationalencyklopedin den rätta. Eller de tjocka böckerna på biblioteket. Eller läraren som står framme vid tavlan och föreläser. Jag är tränad att förlita mig på den informationen. Därför blir det en inre konflikt när jag ombeds tänka om. Linda Jacobsson (2013).

Det är den här konflikten som jag tror många pratar om i diskussionen kring det nutida informationssamhället, att vi ska lära oss att bli nätverkande och dela med oss av våra erfarenheter. Som Lennarth Bernhardsson sade vid examinationstillfället, det kan hända att 14-åringen i Tyskland sitter med lösningen. Men i och med en sådan öppenhet ställer det andra krav på tillförlit och källkritik, och jag tror att jag och många andra har blivit tränade att tänka på ett annat sätt.

Hursomhelst, öppenhet, delning av information kan jag fokusera mer på i min slutinlämning. Detta inlägg skall behandla mina tankar kring hur jag upplevde vårt grupparbete och hur jag ser på min insats. I grupparbetet hade jag väl egentligen ingen speciell uppgift utan jag gjorde lite av allt. Jag medverkade att styra våra möten så att vi effektivt fick ut allt av tiden. Jag formulerade repliker till vår Pecha Kucha /Ignite – presentation och hittade bilder som skulle kunna fungera med våra satta kriterier för en lärande webbplats. Jag har varit aktiv och tror ändå att jag har spelat en avgörande roll för grupparbetet och hjälpt till att få det resultatet som vi fick.

Men samtidigt kan jag tycka att arbetet har känts lite som kaka på kaka. Då vi i Webbdesign blev instruerade att skapa en lärande plattform (kursblogg) kändes det som att detta arbete var en upprepning. Istället för att uppleva inspiration och nytänk kände jag det som att det satt fast i halsen på mig. Skulle jag tänka igenom arbetsmetod för en studie i hur den bästa webbplatsen skulle se ut och formas för potentiella användare skulle jag ändå nog föredra Effektartan – då den går mer på djupet i användarnas behov. Fast å andra sidan, vad är det som säger att PBL och Effektkartan inte går ihop?

Detta var i alla fall min upplevelse av arbetet, men jag tycker absolut att PBL är en effektiv arbetsmetod och detta är nog inte sista gången som jag använder den – men som jag sade tidigare, de sju stegen var nya kriterier för mig så det blev en utmaning att tänka i det perspektivet.

Följande är en lista på de kriterier och repliker som vi hade i vår muntliga presentation. Presentationsformen som vi använde oss av var Ignite.

1. Utnyttja skärmen  
För ett optimalt skärmutnyttjande anser vi att innehållet borde vara centrerat på webbplatsen. En användarvänlig webbplats har balans i sin layout och utnyttjar skärmens kapacitet till max.

2. Youtube (så ska det inte se ut)
Youtube är ett tydligt exempel på ickeoptimalt utnyttjande av skärmens kapacitet. Deras layout bygger på att allt innehåll är placerat till vänster – beroende på skärmens upplösning.

3. Sök
För att inte behöva leta upp allting manuellt har vi implementerat en sökfunktion för att smidigt och snabbt kunna få fram relevant material.

4. Flikar
Ett genomtänkt system med flikar förenklar navigationen på webbplatsen. En fördel med flikar är att man inte behöver ha allt innehåll på samma sida, utan det kan fördelas. Detta minskar risken för att sidan upplevs som för lång.

5. Minnet
Artikeln som du har läst eller videon som du har tittat på, minns ditt besök över observerat material och det markeras genom en anpassad kulör.

6. Moderskeppet
Moderskeppet är ett bra exempel på detta, då sidan kommer ihåg dina senaste val bland materialet. Moderskeppet väntar tålmodigt på din återkomst.

7. Forum
För att kunna diskutera relevant material så finns det ett forum med inloggningsbehörigheter. Forumet är kategoriserat och en förlängd arm för djupare diskussion.

8. Granskning av foruminlägg
För att inte diskussionerna i forumet ska eskalera anser vi att det behövs någon form av granskning av foruminläggen, så att diskussionerna kretsar kring det aktuella ämnet.

9. Öppenhet?
Vi har svårt att komma fram till något konkret när det gäller öppenheten, eftersom det finns både för- och nackdelar i diskussionen. Ska vi ha en begränsad tillgång till materialet eller ska det vara öppet för alla?

10. Kommentarer
Grockit answers är en bra funktion då man kan ställa advekata frågeställningar, kommentarer och svar utan att behöva scrolla ner eller stanna videon. Funktionen skulle även kunna fungera för artiklar.

11. Sociala medierintegration
För att smidigt kunna dela aktuellt material har vi integrerat sociala medier så att man kan nå ut till andra på olika forum.

12. Specifika RSS-flöden
Liksom integrationen sociala medier ska detta verktyg kunna användas för att snabbt dela material och ta del av material.

13.  Publicering av material
Materialet ska vara av god kvalitet ur ett källkritiskt perspektiv vilket gör att vi ställde oss frågan: vilka står för den publiceringen?

14. Alternativ mobilsajt/responsiv
Genom att göra en alternativ sajt för mobilen eller göra sidan responsiv kan man enkelt ta del av materialet genom exempelvis sin smartphone eller andra bärbara plattformar

15. Allt är inbäddat
Vi har bestämt att medier som bilder, youtube-filmer och liknande ska vara inbäddade i sidan, snarare än att man klickar vidare sig till en annan webbplats. Det sägs att är man tre klick ifrån källan har man tappat läsarens intresse.

16. PDF med olika preferenser
Innehållet i artikeln tycker vi ska vara inbäddat. Men det ska också vara möjligt att ladda ner materialet i PDF-form för till exempel utskrift. Detta tycker vi gäller statiskt material.

17. Inloggning?
Det ska finnas ett inloggningssystem, dels för att publicera material men även för att kunna delta i forumet, vilket gör att vi återigen ställer oss konfunderade kring frågan om öppenhet.

18. Menysystemet
Menysystemet ska bestå av underkategorier som liknar en dropdown men har inte samma funktion, eftersom att vi anser att det blir ett störmoment när dropdownen inte hänger med i musrörelsen.

19. Mockup
Detta  tycker vi blir det optimala upplägget för en lärande webbplats. Vi ser ett fungerande menysystem, en unik kommentarsfunktion och en ren simpel färgdynamik. Vi har ett forumsystem för djupare reflektion och disskusion.

20. Disco
Vi har valt Disco som ett exempel på en lärande webbplats där funktionerna och interaktiviteten skulle kunna utvecklas.

Här nedan är veckans tweetdoc som är självproducerat i Photoshop, det finns absolut rum för förbättring, men tweetdoc har strulat för mig och samtidigt så ville jag skapa något estetiskt tilltalande. Jag har härmat Tweetdeck.com design. Fokus i veckans tweetdoc bygger på grupparbetet, problembaserat lärande och seminariet.

tweets8

 

 

Internet och nätverkande – ett kritiskt perspektiv

Jag väljer att inleda med en fråga. ”Informing Ourselves to Death”, står skrivet I Neil Postmans tal vid German Informatics Society den 11 oktober 1990. Stämmer det?

Jag fann Neil Postmans tal väldigt inspirerande, trots sina emellanåt tunga opponeringar. Liksom som Lindroth (2013) diskuterar om screen peek och intrasituationell interaktion, genom att man väljer att inkludera eller exkludera andra i sitt arbete, pratar Postman om ett liknande fenomen i samhället. Han ser det snarare ur ett lösenordsperspektiv och menar att antingen har man tillgång till informationen eller ej. Men man måste ha koden.

But I do not object if occasionally someone who does not know the secrets of my trade is allowed entry to the inner halls to express an untutored point of view.  Such a person may sometimes give a refreshing opinion or, even better, see something in a way that the professionals have overlooked.

Jag tycker den inställningen är intressant eftersom vi ofta kör fast i våra egna tankebanor och då kan det vara uppfriskande med några nya ögon som betraktar problemet.

Vad som är specifikt och spännande i Postmans resonemang är hans sätt att se samhällets medborgare som vinnare eller förlorare i teknikanvändningen, och jag håller med honom på alla punkter, då jag anser att vårt samhälle är byggt på elit, amatörer och nybörjare. Oavsett sammanhang. Här har jag ingen aktuell forskning som stöd för mitt argument, men jag tycker Norbert & Scotsons (1999) djupdykning i sociologisk gruppdynamik ger en intressant utveckling av Postmans arbete. Norberts (2004) benämning för vinnare och förlorare blir snarare etablerade och outsiders, vilket jag kan tycka är rättvisare begrepp. Hans student John Scotson undersökte sociologiska fenomen i en liten engelsk förort. Deras resultat är minst sagt intressanta! Värt en läsning!

Jag kan mycket väl tänka mig att jämföra dessa teorier med en vanlig klassrumssituation och hitta faktorer som stämmer in med fenomenen vinnare/etablerade och förlorare/outsiders. Tillsammans med de sju härskarteknikerna som jag presenterar i modul 3, blir maktrelationer väldigt tydliga. Det är intressant.

They tell them that their lives will be conducted more efficiently, discreetly neglecting to say from whose point of view or what might be the costs of such efficiency.

Liksom som jag tycker ovanstående är intressanta ämnen som jag gärna kan fördjupa mig i, tycker jag Postmans argument om medeltidens auktoritära fastställande om sanna faktorer också återger fascinerande perspektiv. Han menar att egentligen skiljer sig inte vårt samhälle från medeltidens tankar och struktur. Då hade man religionen som absolut sanning, idag är vetenskapen vår sanning.

Jag gillar Postmans sätt att kritiskt granska datorteknikens maktfunktion i dagens samhälle, och jag ställer mig samma fråga som han, är datortekniken svaret för alla frågor? Liksom jag ställer mig frågan vad hade hänt med människans sätt att tänka och handla om all den energi och kraft som läggs ner på datormanagement, istället hade fokuserats på filosofi? Vad hade kommit ut från sådana diskussioner?

Sedan tycker jag att citaten och kommentarerna som ja har valt ut som veckans tweets väcker en hel del tankar. Speciellt intressant tycker jag är debatten kring nätverk och samhällsmedborgarplikten. Som jag har skrivit i min tweet, tar vi sämre hand om varandra? Turkle diskuterar om detta i sitt tal (TED-talk 2011). I videoklippet kan vi stanna tiden på ca. 03:38 och här tar hon upp ett exempel på ett barn som kommer hem från skolan men möts inte av sin förälders blick när denne kliver innanför dörren. Föräldern är helt upptagen med att betrakta något på sin smartphone. Vad skulle vi kunna dra för slutsatser av ett sådant handlande?

Stoppar man tiden på ca. 11.09 i videoklippet pratar Turkle om validering och hennes uttalande gör ett starkt intryck på mig.

…not cultivated, the ability to be alone. If we don’t teach our children how to be alone, they will only know how to be lonely.

Jag tror att det är viktigt att vara medveten om hur tekniken påverkar oss samt förändrar våra värderingar och handlingar. Jag tror på det nätverkande samhället, att den digitala närvaron blir alltmer viktigare, jag ser egentligen det som något bra. Vi får ta del av varandras information, växa och intressera oss för det som motiverar oss. Men jag tror inte att vi ska glömma våra mänskliga behov och tro att digitala miljöer ersätter den mänskliga kontakten. För det gör den inte.

Utöver det tycker jag också Nicholas Carrs (2008) artikel om ”shallow thinkers” tillför en intressant synvinkel för diskussionen.

Här nedan är veckans tweetdocs som är självproducerat i Photoshop, det finns absolut rum för förbättring, men tweetdoc strulade för mig och samtidigt ville jag skapa något estetiskt tilltalande. Jag har efterapat Tweetdeck.com design. Fokus i tweetdoc ligger på aktuella artiklar och från både föreläsning och seminarium.

tweetsmodul6

 

Referenser:

Norbert, Elias (1999). Etablerade och outsiders – en sociologisk studie om grannskapsproblem. A-Z förlag.
Postman, Neil (1990). Informing ourselves to death. [Elektronisk]. German Informatics Society: Tal. Tillgänglig: http://w2.eff.org/Net_culture/Criticisms/informing_ourselves_to_death.paper [2013-03-14].
Turkle, Sherry (2011). Alone Together, TEDxUIUC. [Elektronisk]. USA: Youtube.se. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=MtLVCpZIiNs [2013-03-14].